Vem behöver Bromma?

"Beslutsfattarna" anser sig behöva Bromma

Skogsbolaget Storas vd Bo Berggren tillhörde i början på 90-talet Brommaflygets mest högljudda förespråkare. Om han inte fick möjlighet att landa med företagets affärsjet på Bromma skulle Stora flytta sitt huvudkontor från Stockholm. Svaga politiker lät sig 1991 utpressas men Stora flyttade ändå sitt huvudkontor utomlands. Liksom flera andra storföretag som köpts upp eller flyttat huvudkontoret av skatteskäl.

Kungen har ca 10 minuters resväg till Bromma från Drottningholm och använder Brommafältet för sina flygresor med statsflygplanen TP 100 och TP 102. Det tar säkert en halvtimme längre tid att åka bil till Arlanda. Bromma har lägre säkerhet än Arlanda, se Flygplatssäkerhet. Som ett kuriosum kan nämnas att Brommas näst längsta startbana, "tvärbanan" 05/23, som går i nord-sydlig riktning med start eller inflygning över Lovön, stängdes då kungafamiljen flyttade till Drottningholm.

Artister, sportstjärnor och inflytelserika personer inom näringsliv och förvaltning som flyger med eget eller hyrt affärsflyg använder med förkärlek Bromma flygfält. Och det innebär naturligtvis en förhöjning av det egna egot att glida upp med limousinen till ett eget flygplan utan att behöva beblanda sig med kreti och pleti på Arlanda.

Luftfartsverket "behöver" Bromma

Beslutsfattarflyget, skolflyget och allmänflyget inbringar för lite i trafikavgifter till Luftfartsverket. Bromma bär inte sina kostnader utan kräver ett omfattande trafikflyg. Alternativet till Bromma, Stockholm - Skavsta i Nyköping, är privatägt och inbringar inga inkomster till Lfv. Flygtrafiken måste med alla medel öka på Bromma.

Behöver skol- och allmänflyget Bromma?

Luftfartsverket hävdade senast 1991 att det då mest miljöstörande flygplanen, militärernas SK 60 och Herculesplanen omöligt kunde flyttas till annan bas. Redan 1992 var de borta från Bromma, för att bereda plats åt det tunga inrikesflyget. I samma veva och med samma argument behandlades Kustbevakningens flyg. De kunde omöjligen lämna Bromma, de var en stor riksangelägenhet. 1992 var även de borta. Det samma gäller även ambulansflyget.

Luftfartsverket hävdade så sent som för ett år sedan att skolflyget, som hittills stått för flest flygrörelser på Bromma, även det vara omöjliga att flytta på. (Vilket annat land tillåter flygövningar över sin huvudstad?). Luftfartsverket försöker för närvarande att övertala olika kommuner i Stockholms närhet, Eskilstuna, Strängnäs, Västerås att hysa Brommas skol- och allmänflyg på något nedlagt krigsflygfält.

På dessa sätt frigörs ännu mer flygrörelser för det tunga inrikesflyget och affärsjetflyget och Luftfartsverket får in högre trafikavgifter.

Behöver inrikesflyget Bromma?

Luftfartsverket har hävdat med lika stor trovärdighet att kapaciteten på Arlanda inte räcker till för hela inrikesflyget. Nedgången i flygtrafiken gör att Arlanda är i kris. Tredje banan behövs i nuläget inte. Terminaler står tomma. Lfv erkänner att allt inrikesflyg mycket väl ryms på Arlanda.

På Arlanda låter Lfv de stora, gamla flygbolagen ha monopol på de bästa starttiderna på morgonen. Egenheten med denna s k grand-fathers-right, gör att de s k peak-tiderna är svåråtkomliga för andra flygbolag. Låter man marknadskrafterna verka även här så får högstbjudande operatör de bästa tiderna och flyger följaktligen med större plan. Ett stort flygplan smutsar ned luften mindre en två mindre plan. Men Luftfarsverket förlorar förstås trafikavgifter på att ändra systemet.

Lfv påstår att man inte kan blanda planen som trafikerar Bromma med Arlandas större och snabbare plan. Om man nu flyttar skol- och allmänflyget till andra mindre flygplatser och låter marknaden på Arlanda svälja Brommas reguljära inrikesflyg så återstår ju endast "beslutsfattarflyget". De är oftast snabba jetplan som inte har problem med Arlandas rytm och följaktligen platsar in där.

Utrikesflyg på Bromma?

Eftersom Lfv redan insett ovanstående, börjar man nu försöka dra utrikesflyg till Bromma, för att i ännu större grad försvåra en avveckling av Bromma flygplats. Trots att detta strider mot koncessionsbeslut och avtal om Brommatrafiken lurar Lfv svaga politiker med EU-regler och påstådda rättigheter till ytterligare operatörer på Bromma.

Behöver näringslivet Bromma?

1993 genomförde länsstyrelsen i Sthlm en undersökning om hur närheten till en flygplats inverkar på ett företag. Alla de företag med fler än 20 anställda mellan Sthlm och Arlanda tillfrågades. Denna grupp jämfördes med en liknande företag som var lokaliserade längre bort från "Arlandakorridoren". Resultatet var följande: De företag som ligger längst bort ifrån den heta Arlandasträckan har lika mycket "flygkontakter" med omvärlden som förstnämnda grupp.

Samstämmigt säger sig näringslivet i Stockholms län behöva fler bostäder och bättre kommunikationer på marken för att utvecklas. Brommas vara eller icke vara har mycket liten betydelse för näringslivet i jämförelse med dessa frågor.

Det blir aldrig ett bättre tillfälle att avveckla Brommaflyget än nu.

⇐Startsidan